Realisera
Realisera mig
skala drömmar
klarheren efteråt
som att livet skingras
skuggorna försvinner
glöm mig
stadsgränserna
mörka nätterna
alltings förgänglighet
tag mina minnen
bränk dem
dimman mot fönstren
london i hjärtat
hyde park
fötterna som alltid minns
piccadilly
var jag en annan då?
håll mig hårt
släpp mig aldrig
låt mig slippa det som pockar
innanför näthinnan
stockholm i oktober
Sankt Eriksplan
drömmarna
då man fortfarande kunde skapa sig själv
bygga med modellera
nu är allt liksom borta
som att blåsa på en övermogen maskros
spritt för vinden
odenplan 02:17 och det är kallt
har regnat i tusen år
jag visste vem jag var då
stampande står jag kvar
lyssnar efter ljud i vasaparken
realisera mig
gör om mig
rör om
hudlös
som dimma framför ögonen
som rimfrostnätter
som havsvatten mot tåspetsen
som LIV
som lungor i otakt
som en borttappad semantik
som gatljus
som historielöst
vandrande ben
över kullergatorna
som sprayfärg på medeltidsväggarna
som om asfalt
och betong
EGENTLIGEN
spelar någon roll
som vore jag menlös
som vore jag hudlös
som vore vi redan dödsdömda
tömd
på innehåll
jag vet
att
du vet
hur det känns.