-

nej, jag har inte bloggat på herrans massa dagar nu. för jag blev sjuk. jag som aldrig, aldrig, aldrig blir sjuk.

schmack! sa det nog i min hals nånstans runt 4-snåret på juldagsnatten då jag pimplade rödvin. jag vaknade med halsmandlar stora som mount everest.

det går över, tänkte jag.

tjena. halsmandlarna var vid juldagslaget bara som mount blanc i jämförelse med vad som skulle komma. jag tvingade mig upp på hästryggen både onsdag, torsdag, fredag. men på lördagen tog det stopp. då snackar vi mount everest. mount everest med äckliga gula beläggningar och blodblåsor.

det är den värsta smärtan i halsen. så att vräka i sig julmatsrester eller nyårssupé var ju bara att glömma. tomatsoppa och vatten har jag levt på. och jag tycker jättesynd om mig själv, faktiskt. fast det gör mamma med, och även sjuksyrran som körde ner bomullspinnar i halsen på mig. hon kallade mig för "stackars liten". det kändes fantastiskt bra.

förbannad har jag varit också för att jag är sjuk. det här är ytterst dramatiskt för mig som aldrig blir sjuk. jag har ytterligare ett par dagar att leva på penicillin. men jag var i alla fall med och tittade på nyårsmaten och stod insvept i någon trevlig människas rock när smällarna fyrades av.

nu är jag snorig och har huvudvärk. glömde jag säga att jag ska publicera min uppsats på torsdag?

jag trodde bara att det var svaga människor som hade ett sånt värdo immunförsvar att de blev sjuka. jag har ju aldrig varit svag. nej, jag är en järnladie, ju.

äh. jag har i alla fall tittat på sjukt mycket tv, och inte sån tv3-skit i "sing-a-long"-form. nej, bra skit. svt-skit. varit värsta hypen på strindberg hela julhelgen. det gillar jag starkt.