under broar






det kallnar över svartvattnet och gräset känns kallt under mina fötter. när jag ser mig i spegeln kikar fragment fram bakom ögonhålorna men jag kan inte identifiera dem. jag har rivit ner vad som varit mitt altare och bränt upp vad som var min själ. det luktar fortfarande aska och jag ska lägga mig själv i en urna och glömma bort att jag någonsin existerat. det är någon annan som andas luft i mina lungor nu, någon med ett trasigt hjärta och som luktar cigaretter bakom öronen. jag ska skrika tills det inte längre gör ont att förlora sig själv, men vem vet, det kanske fortsätter att svida.