ytor

jag har glömt alla mina minnen
de ligger som svulster innanför pannbenet
och det är som ett regn i juni
förrädiskt som skuggor av själar bakom nakna björkträd

att jag har glömt hur man andas. att bröstbenets skelettstrukturer hårdnat innanför all hud och jag håller krampaktigt min högra hand under hjärtat för att räkna den tysta pulsen-

och jag har glömt alla minnen. rödvinet som en svag aning av mörker i mungiporna, de vassa knogarna mt dörrkarmen då jag säger att jag vill gå

det ligger tusen oskrivna ark på papper lika gamla som pergament, jag trodde att jag skrivit sanningar men det var lögner,

svarta hål innanför hjärnbarken

och vindarna blåser obarmhärtigt med sig alla trädens löv och de tar riktning mot andra stadsgränser

jag tvekar fortfarande på den enda trottoarkant jag inte lärt mig att bestiga, den där jag minns allt som varit glömt.