this too shall pass

jag fascineras mycket av det här med städer.
och saknader.
av städer och saknader.


jag lyssnade mycket på tomas andersson wij när jag började högskolan i min grannkommun.
såhär sjöng han för mig när jag gick genom korridorerna,
att "den här stan är som ett pålagt skratt, lika död, lika punktlig och lånad".
jag tänkte mycket på det där,
på henrik berggren som sjöng


"this town kills you when you're young,
this town has got the youth of me,

where is life in this town?".


tänkte mycket på det, på instängdheten jag kände när jag gick på den där högskolan.
tomma korridorer, det där ständiga väntandet,
efter bara något,
ett brandlarm, någon som trillade på golvet eller som gjorde något märkvärdigt.


en stad i dvala,


som låg i ide, men jag undrade liksom när den levde? om något ligger i ide
måste det ju en gång ha varit livligt frustande.


när jag lyssnar på tomas andersson wij nu så tycker jag att han är lite påklistrad,
fast det hör egentligen inte hit.


det som hör hit är den där fascinationen över städer och saknader,
över stockholm och sandviken,
över hur lämnanden kan vara så bejakande,
framåtsträvande.


och jag går ju inte kvar på den där högskolan längre, det är inte heller tomt på gator och torg.
ändå kan jag sakna det lågmälda tjattret i studierummen,
kan konstigt nog sakna den tristess
som drog mig därifrån.


men det är okej att sakna.
sålänge man inte lever i en dvala, i ett ide.
sålänge man kan tillåtas att fascineras
sakna ångesten, de bittra tårarna,
de kalla trottoarerna-

jag är rikare på annat än tryggheter,
även om vissa saknader slår som piskrapp över ryggen,
så fortsätter jag
strävsamt enträgen.


miscellaneous

förra veckans tygbitar ungefär (och alldeles för lite tid för annat).

            
secondhand och batiktröja på bild tre från hm



jag hade sverigebesök i helgen och inhandlade lite feta saker. kanske ska fota imorgon, om ork finnes.

det här tycker jag ni ska lyssna på:

http://uk.youtube.com/watch?v=ATFSZAj1YMU wolf parade
snygga grabbar också. alltid ett plus.

jag tänker inte vända andra kinden till

det var sommar en gång

     
 

någonting säger mig att jag bodde i den där klänningen i somras.

när man bor i london där det regnar mycket och man har 30 minuters promenadväg till jobbet...

...så tar man ett extremhett bad och dricker lite rödvin. kanske målar man naglarna och peelar fötterna.

nej, för jag tänker inte klaga, trots att paraplyerna på boots kostade sanslösa £16 (nej, jag köpte inget).

utan tända ljus, titta på lite scrubs och sedan sussa sängen.

(jag har roligare saker att skriva om, mer musik att tipsa om och bilder att visa, men vi tar det imorgon, alright?)

when you've got absolutely nothing to say and should stop writing english headings every god damn day.

till och med tunnelbanegångarna i london är fina.
höstiga, liksom.

   

jag var också höstig, liksom. med en höstig kofta för £8

 

äsch päsch lingonfärs.
jag ska skriva om något vettigare snart.
men fina bilder är rätt vettigt ändå, om man tänker efter.

walking cloud & deep red sky, flag fluttered and the sun shined

ledig söndag, eftermiddagen i hyde park. jag kan verkligen inte släppa hur fantastisk den här parken är.
den är som ingenting jag sett förut. den gör mig helt hel.

     

på det mono, granatäpplete och lite kvalitetstid med min kära skrivbok.

a life in motion

 

och män jag har på väggen