dom sa till mig; far inte till sthlm, för du blir aldrig mer densamma.
jag känner asmånga asfeta poeter. jag tänkte uppmärksamma en text här;
"din känslor som sårades
ditt hjärta som krossades
hur du slog dig när du föll
hur mycket du älskade mig
att det alltid skulle vara du och jag
hur du vill ha det så igen
att du ringer mig när du vill ha någon att hålla om
och allt det där andra som jag faktiskt skiter i."
apropå något helt annat så vet jag många som skulle säga att håkan hellström är överskattad. jag skulle vilja hävda motsatsen, hur klyschigt indiepopsvennigt det än må vara.
jag håller med, indiepopsvennigt är ju bra! i indiepopsvennigt sitter ju hela vår ungdom med broder daniel, bob hund och yvonne..
ja verkligen. vi svåra och oförstådda, haha. det är så fett med hela undergroundhypen och all revolution när man var femton. fint.