jag gick ut en kväll för att känna lukten av våren, för jag trodde att jag kunde känna igen, men det kan jag inte.

idag påminner solen om vårsol. aprilsol, bitfrisk.
och det är lustigt det där med platser, saknader, människor.

jag ska inte säga att jag räds längre. eller kanske lite, ändå.
men en manövrerbar rädsla.

ibland är det bara att kasta sig huvudstupa framåt,
utan att egentligen bry sig så mycket om var man landar.
ungefär som våren, vårsol, aprilmorgon.

då man är oantastlig.

Kommentarer
Postat av: a. igen. och igen. och igen.

jag har vart dålig på att följa din blogg, inser att jag missat. nu jävlar.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback