och ofta går det inte en dag utan någon sorts saknad

måndag förmiddag.
solen är framme men det är inte varmt ute,
men kanske lagom friskt för att promenera i.

jag läser selma lagerlöf och har i och med henne
upptäckt en ny litterär storhet.
jag kan plötsligt inte komma ihåg
varför jag inte tyckte om selma förut.

det är vackert i stockholm,
i vasaparken börjar gräset bli grönt och blåsippor, vitsippor
och skott till liljekonvaljer växer i slätten.

ändå kan jag inte hjälpa att jag saknar det här.
hyde park en tidig morgon,
starbuckskaffet på väg till jobbet och röda lördagsbussen
till camden och world's end-puben men half pints för 1 pund.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback