-

häromdagen satt vi på ett café i gamla stan, där man kan ha dator utan att betala pengar.
alltså för elen.
jag gillar gamla stan.
jag gillar hur gatorna är liksom snirkliga, hur små valv mynnar ut i smala gränder
där man får se upp var man går för de bitvis djupa nedsänkningar i ränningarna.

de ofantligt gamla hus som bligar upp mot storkyrkan, om man drar tillräckligt med luft i lungorna kan
man nästan se framför sig det pulserande stadsliv som gamla stan under främst 1600-talet representerade,
när fortfarande norr, söder, östermalm
räknades som lantisställen.

ja, jag gillar gamla stan. jag gillar hur mycket historia som finns bevarad i huvudstaden.
jag gillar hur den stundvisa hektiskheten runt malmarna kontrasterar till det förvånande lugn
som ligger över gamla stan. som behåller den sin historia, präglad av sin kontext.

hur som helst så satt vi på ett café i gamla stan, ett mysigt bokcafé där vi satt bordet mitt emot
en duktig svensk författare som just påbörjar sin nya roman.
är det inte stockholm, så säg?

insupen av inspiration, litteracitet och den allra vackraste miljö i världen.
(bortsett högboskogarna då. men det är en helt annan sak).