-

synden straffar sig, jag måste tro på det.

jag måste tro på att karma kommer att göra dig olycklig,

att allt det där mörkret du bär inom dig och som du utövar på andra människor 

kommer att komma ifatt dig och sänka dig.

jag måste tro på någon sorts universell rättvisa för att överleva

eftersom jag fortfarande drömmer om dig och om när vi var lyckliga.

jag måste varje dag ta kampen med högburet huvud, 

även om det fortfarande värker av alla blåmärken du lämnade på mitt hjärta

och hur du slängde bort mig som en urvattnad trasa.

 

jag måste tro på att jag är värd så mycket mer och att det här

bara var en läxa i livet och att erfarenheten kommer att göra mig rikare.

 

men ibland,

när du står där i samma ica-kö som jag och dina ögon bränner hål i min rygg

så har jag svårt att förstå varför det fortfarande är jag som skadas

när du för länge sedan borde ligga söndrad på golvet

efter alla dem du så innerligt sårat.

 

ibland är det svårt att tro på att kärleken kommer att komma till mig

och att du kommer att bli berövad din,

när det är jag som vandrar genom sorgtyngda nätter i sömnlöshet.

 

men synden straffar sig, jag måste tro på det.

jag måste tro på att karma kommer att ta ut sin rätt till slut.